Miss it.
Jag har tagit ett steg in i vuxenlivet. Jag har börjat jobba på heltid. Jag trivs jätte bra på min avdelning, Body Zone Dam och med mina arbetskollegor, vi har jätte kul ihop. Fast det känns lite konstigt att jag har arbetskollegor istället för klasskamrater, som jag har haft vid min sida i hela tretton år. Det känns konstigt att jag inte har någon skola att gå tillbaka till, som man har gjort i tretton år. Det känns konstigt att jag istället ska åka till jobbet och inte till skolan. Jag vill följa med i strömmen när jag ser alla gå av och gå gångvägen in till skolan. Jag vill också. Men visst är det skönt att slippa dom tidiga mornarna, slippa dom tråkiga lektionerna och slippa dom hemska passerkorten, men jag saknar faktist skolan. Jag saknar klassen, sammanhållningen vi hade, idrottslektionerna, klassråden där det ständigt var kaos, alla kompisar, allt runt omkring en, luncherna i matsalen där det alltid hänt något, allt skvaller i caféterian. Jag kommer ihåg första dagen i ettan. Hur nervös man var, alla förväntningar man hade, vilka som skulle hamna i just min klass. I miss it!
Grattis alla Ni som börjar trean.
Ni har det Bästa året framför er.
